Icon depicting calendar

Boka
tid

Sjukgymnastik

Sjukgymnastik syftar till att förbättra djurets hälsa och rörelseförmåga genom fysisk aktivitet och vid behov kompletterande behandling. Sjukgymnastutbildningen är en 3 årig universitetsutbildning, som idag även ger en kandidatexamen i grundutbildningen. När man arbetar med djur innebär det dessutom att man bör ha vidareutbildat sig, både inom djurets anatomi och fysiologi, men inte heller minst har erfarenhet och gedigen kunskap om etologi och beteendelära. I yrkesrollen ingår främst undersökning och behandling med syfte att bota, förebygga eller lindra sjukdom/skada, främst i rörelseapparaten (samt stödjeorganen), dvs. skelett, muskler, senor/ligament och nerver. En sjukgymnast bedömer också patientens förmågor/funktion såsom motorik, styrka, ledrörlighet och smärta.

Behandling kan avse både primära problem, men också sekundära (problem som uppkommit av det primära –ursprungliga besväret).Det är viktigt att både ha kunskap om hur kroppens funktion, samt medicinsk kompetens och hur sjukdomar/skador påverkar kroppen. Det vetenskapliga underlaget utgörs till stor del av rörelsevetenskap, vilket omfattar biomekaniska, fysiologiska och psykologiska faktorer och perspektiv på rörelse, samt specifika störningar av rörelsefunktion som orsakas av sjukdom/skada. Sjukgymnastens kunskapsområde är brett och täcker det mesta som klassas inom "problem i rörelseapparaten", såsom anatomi, fysiologi, sjukgymnastiska behandlingsmetoder, massage, ortopedi, neurologi, mjukdelar, biomekanik, träning, rörelseanalys, allmänmedicin, psykologi, forskningsmetodik och friskvård.

I en rörelseanalys tittar man på djurets rörelsemönster, hållning, muskulatur och samspelet mellan dessa aspekter. Dessa fynd läggs samman med de fynd som hittas vid undersökning och ligger till grund för rehabiliteringen, både träning och behandling.

I en funktionsanalys tittar man på om djuret kan utföra olika moment som ingår i vardagen, eller kanske i ett visst arbete, för att få en uppfattning om vilka inskränkningar som djuret har. Detta är också ett ypperligt bra verktyg för att utvärdera träningen/rehabiliteringen, då man kan se om en tidigare avsaknad funktion kommer tillbaks.

Ett exempel på funktionstest är tex. att titta på om en hund som tidigare kunnat stå och balansera på sina bakben, inte längre klarar av detta pga skada eller svaghet. Efter rehabilitering kanske hunden åter igen klarar av att göra detta, vilket är ett bra utvärderingsinstrument för hundens status- gällande stryka, balans och koordination och inte minst ger det även en indikation på att hunden kanske inte längre har ont. Man skall dock komma ihåg att många hundar många gånger utför rörelser och aktiviteter även om smärta föreligger, så en smärtbedömning måste göras i samband med flera utvärderingsinstrument samt undersökning. Funktionsanalysen är dock ett bra utvärderingsinstrument som ger en fingervisning till vidare rehabiliterings/träningsplan.

Rehabiliteringsprocessen

Akut fas
I denna fas vill man minimera skadans omfattning genom ett akut omhändertagande som tex. kryoterapi (kyla), tryck, avlastning och immobilisering.

Subakut fas
I den här fasen använder man sig av rörlighetsträning för att öka cirkulationen och underlätta läkningsprocessen. Man börjar med försiktighet öka belastningen för att gradvis anpassa vävnaden.

Uppbyggnadsfas
Här sker ytterligare ökning av vävnadens belastning. Här gäller det att balansera träningens intensitet och frekvens så att man undviker bakslag. Här ingår både styrketräning, viss kondition (ffa vid vattenträning), balans och koordinationsträning.

Återgångsfas
Här ska djuret tränas tillbaks riktat mot den nivå som var före skadan. Man strävar efter full funktion och arbetsförmåga (efter individens möjligheter) och för att sedan kunna återgå till det tävlingsmoment/träningsmoment som den tidigare sysslat med, måste den tåla träning i liknande former, både gällande hastighet, belastning och uthållighet.